En riskbedömning hjälper dig att identifiera riskerna i ett byggprojekt och ligger till grund för vilka kontroller som tas upp i kontrollplanen vid en byggnation. Denna sida hjälper dig förstå vad en riskbedömning är och hur du skapar en riskbedömning.
En riskbedömning är ett strukturerat sätt att identifiera, analysera och värdera risker i ett byggprojekt. Den visar vilka moment som kan leda till fel, brister eller skador om de inte hanteras rätt.
Riskerna kan till exempel handla om fukt i byggmaterial, felaktigt monterade bärande delar, brister i brandskydd, felaktiga våtrum, takläckage, fel fall mot golvbrunn, bristande lufttäthet eller att viktiga kontroller inte utförs vid rätt tidpunkt.
Riskbedömningen används ofta som underlag inför kontrollplanen. Genom att först identifiera projektets risker blir det lättare att ta fram relevanta kontrollpunkter, kontrollmetoder och ansvariga kontroller.
Den kan vara särskilt värdefull inför tekniskt samråd, startbesked eller när kommunen vill se hur byggherren har tänkt kring risker och kontroller i projektet.
Riskbedömningen pekar ut vilka moment som kan leda till fel, brister eller skador om de inte hanteras rätt. Vanliga exempel:
Virke med hög fuktkvot byggs in och ger framtida skador.
Felaktig avväxling eller dimensionering vid öppningar.
Brister i brandcellsgränser eller genomföringar.
Tätskikt utförs fel eller fall mot golvbrunn saknas.
Otäthet, köldbryggor och oönskat energiläckage.
Läckage, fryspunkter och felaktig avloppslutning.
Felaktiga flöden eller bristande injustering.
Kontroller görs när det är för sent att åtgärda.
Använd miniriskmetoden för att värdera varje risk. Skala 1–5 för båda axlarna ger ett riskvärde mellan 1 och 25. Källa: Kristianstads kommun, guide för riskbedömning och kontrollplan.
Bedöm varje identifierad risk med en siffra för sannolikheten (1–5) och en för konsekvensen (1–5). Multiplicera värdena – riskvärdet visar hur prioriterad åtgärden är. Risker i rött (15–25) och gult (7–12) behöver normalt hanteras. Även gröna risker (1–6) bör värderas innan de avfärdas.
| Identifierad risk | SAN | KON | RV |
|---|---|---|---|
| Virke som byggs in har hög fuktkvot | 4 | 5 | 20 |
| Vatten leds inte till golvbrunn i badrummet | 2 | 4 | 8 |
| Avväxling vid öppning i bärande vägg | 3 | 5 | 15 |
| Brandtätning vid genomföring | 2 | 5 | 10 |
Riskbedömningen är som mest värdefull tidigt i projektet - och bör uppdateras om förutsättningarna ändras.
Kontrollplanens kontrollpunkter ska bygga på de risker som finns i projektet - riskbedömningen är underlaget.
I de ärenden där ett tekniskt samråd krävs - som underlag för dialogen med kommunen.
Om ett tekniskt samråd inte krävs - så att projektet kan starta på en genomtänkt grund.
Det är lätt att tänka att riskbedömning är något för stora byggen. Men även mindre projekt kan innehålla risker som blir riktigt dyra om de upptäcks för sent.
En bra riskbedömning är inte en roman - men den täcker det viktigaste.
Fastighet, byggherre och kontaktuppgifter.
Vad ska göras och vilken byggnad gäller det?
Byggherre, entreprenör och eventuell kontrollansvarig.
Konstruktion, fukt, brand, installationer, energi, buller.
Hur troligt - och hur illa blir det om det händer?
Tydligt värde 1–25 som visar vilka risker som är kritiska.
Konkreta åtgärder och kontroller per identifierad risk.
Riskerna omvandlas till skarpa kontrollpunkter.
En kontrollplan enligt PBL ska visa vilka kontroller som ska göras i byggprojektet. För att den ska bli relevant behöver man först förstå projektets risker och kritiska moment.
När riskmomenten har identifierats och bedömts blir det lättare att ta fram kontrollpunkter som är relevanta. Det är därför riskbedömningen bör göras innan kontrollplanen upprättas.
För över varje risk till en rad i kontrollplanen: vad som ska kontrolleras, vem, med vilken metod och mot vilket underlag.
Felaktig avväxling vid öppning i bärande vägg.
Kontroll att avväxling utförs enligt konstruktionsritning innan väggen återställs.
Bristande tätskikt i våtrum.
Kontroll att tätskikt utförs enligt branschregler och dokumenteras innan ytskikt monteras.
Felaktig brandtätning vid genomföringar.
Kontroll att brandtätning utförs enligt produktens monteringsanvisning och redovisas med dokumentation.
Riskbedömningen kan beröra ett eller flera av följande tekniska områden - beroende på projektets karaktär.
Bärande delar, avväxlingar, grundläggning, bjälklag, pelare.
Tätskikt, väderskydd, uttorkning och materialval.
Brandcellsgränser, utrymning, genomföringar, imkanal.
Luftflöden, installation, injustering och påverkan på befintligt system.
Läckage, rördragning, avloppslutning, frost och täthet.
Sättningar, bärighet, grundvatten och dränering.
Klimatskärm, köldbryggor, isolering och luftläckage.
Nivåskillnader, dörrbredder, hygienrum och användbarhet.
Farligt avfall, asbest, sortering och omgivningsskador.
Ett strukturerat sätt att identifiera, analysera och värdera risker i ett byggprojekt. Syftet är att förstå vilka fel, brister eller skador som kan uppstå och vilka moment som behöver kontrolleras.
Riskvärdet (RV) räknas ut som sannolikhet (1–5) × konsekvens (1–5). Resultatet hamnar mellan 1 och 25. Risker i rött (15–25) och gult (7–12) behöver normalt hanteras.
Kontrollplanen bör bygga på projektets faktiska risker. Riskbedömningen hjälper till att identifiera kritiska moment och omvandla dem till relevanta kontrollpunkter.
Nej. Riskbedömningen identifierar riskerna. Kontrollplanen beskriver vilka kontroller som ska göras utifrån riskerna.
Byggherren ansvarar för att det finns en plan för kontrollen. I praktiken kan projektörer, sakkunniga och entreprenörer hjälpa till.
Innan kontrollplanen tas fram och innan startbesked. Den kan behöva uppdateras om projektet ändras.
Kommunen kan efterfråga den som underlag till kontrollplanen, särskilt om kontrollplanen behöver bli mer projektspecifik. Kontrollera vad din kommun kräver.
Ja, Buildly AI hjälper dig skapa en projektspecifik riskbedömning och koppla riskmoment till kontrollpunkter som kan användas som underlag till kontrollplanen.
Framtidens digitala byggkonsult. Skapa riskbedömning och kontrollplan med AI.
Läs mer →Information om kontrollplaner, mallar och varför kontrollplanen bör vara projektspecifik.
Läs mer →Guide om riskbedömning, kontrollplan, kritiska moment och hur risker kan användas som underlag i byggprocessen.
Läs mer →Guide om konstruktionsdokumentation, bärande konstruktioner, dimensionering, startbesked och tekniskt samråd.
Läs mer →Guide om bygglovsbefriade åtgärder och vad som fortfarande kan krävas även när bygglov inte behövs.
Läs mer →Guide för dig som vill förstå vad man kan bygga utan bygglov och vilka regler som ändå gäller.
Läs mer →Samlad guide om attefallsregler, bygglovsbefriad komplementbyggnad och komplementbostadshus.
Läs mer →Guide om attefallshus 30 kvm, nya begrepp, bygglovsbefrielse och tekniska krav.
Läs mer →Guide om ritningar, dokument och tekniska handlingar vid bygglov och anmälan.
Läs mer →Guide om bygglovshandlingar, ritningar och tekniska handlingar inför bygglov och startbesked.
Läs mer →Guide om friggebod 15 kvm, nya pottregler, bygglovsbefrielse, placering och vanliga begränsningar.
Läs mer →Guide om friggebod regler, total area, höjd, placering och nya regler för bygglovsbefriade komplementbyggnader.
Läs mer →Guide om bygglov för altan, höjd, placering, räcken, inglasning, skärmtak och detaljplan.
Läs mer →Guide om att bygga staket, plank, mur, höjd, tomtgräns och bygglovsplikt.
Läs mer →Guide om att renovera kök, flytta kök, ventilation, imkanal, vatten och avlopp, bärande konstruktion och tekniska krav.
Läs mer →Guide om att bygga uterum, bygglov, bygglovsbefriad tillbyggnad, tekniska krav och handlingar.
Läs mer →Guide om geoteknisk undersökning, markförhållanden, grundläggning och sättningsrisker.
Läs mer →Guide för dig som vill bygga hus och förstå processen från idé till slutbesked.
Läs mer →Med Buildly AI skapar du en projektspecifik riskbedömning på bara några minuter. Du svarar på enkla frågor och därefter genereras din riskbedömning.
